Förlåt för riktigt dåligt bloggande, men jag har bara inte orkat.
Det har vart så mycket nu ett tag. Nora, du fattar. <3

Torligtvis flyttar vi hästarna, men allt är inte riktigt klart än. Men jag hoppas verkligen att det ska gå. Jag känner att jag vill komma ut i skogen med garp, få ta det lite lugnt med honom. Ingen press, bara försöka komma tillbaka till det som var innan. Då allt gick frammåt och det kändes bra. Så är det inte längre, men jag ska kämpa. 
Jag lämnar dej aldrig. Min älskade ponny. <3 
Det ska vara du och jag föralltid, inget ska kunna komma emellan oss!
Du är min ängel utan vingar.